Alanya-borgen reser sig på en halvö om 10 hektar som sträcker sig ut i Medelhavets azurblå vatten. Den är ett enastående historiskt kulturarv som bevarar spåren av det förflutna innanför sina imponerande murar, som sträcker sig över cirka 6 kilometer. Borgen har varit värd för många civilisationer, från den hellenistiska perioden och Rom till Bysans, de anatoliska seldjukerna och det osmanska riket. Den är därför inte bara en försvarsbyggnad utan också ett storslaget friluftsmuseum som visar Alanyas rika historia, kulturella mångfald och strategiska betydelse.
Alanya finns först omnämnt i historiska källor under namnet Korakesion, med ursprung så långt tillbaka som 400-talet f.Kr. Staden nämns av den antike geografen Strabo och framträdde som en viktig port till Kilikien från väster. Tack vare sitt branta klippiga terräng och sin skyddade hamn blev Korakesion under 200-talet f.Kr. en gynnad tillflyktsort för pirater och rebeller. De hellenistiska försvarsmurarna från Diototos Tryphons era vittnar fortfarande om detta turbulenta förflutna.
År 65 f.Kr. satte slaget vid Korakesion stopp för piraternas överhöghet, när romarna under Pompejus befäl besegrade piraterna. Staden fortsatte att utvecklas under den romerska perioden, dess befästningar utökades och mynt slogs i kejsarnas namn. Idag kan exempel på dessa mynt ses på Alanya-museet.
Under den bysantinska tiden var staden känd som Kalonoros, vilket betyder “Vackra berget”, och den fortsatte att tjäna som en viktig hamn för handeln och sjöfarten på Medelhavet. Kyrkan inne i den inre citadellet, Arap Evliyası, klosterruinerna vid Cilvarda-udden och murarna med runda torn är bland de betydande byggnaderna som speglar denna periods arkitektoniska och kulturella arv.
Ett nytt kapitel i Alanya-borgens historia började 1221, när seldjukiske sultanen Alaeddin Keykubad I tog kontroll över staden. Staden döptes om till Alaiye och blev en av seldjukernas viktigaste flottbaser. Alaiye spelade en stor roll i handeln på Medelhavet och utvecklade handelsförbindelser med olika regioner, särskilt Egypten och Syrien. Genuesiska, venetianska och florentinska köpmän reste hit för att köpa kryddor, linne, socker och värdefullt cederträ som användes vid skeppsbygge. Den italienske köpmannen Francesco Balducci Pegolotti refererade också till de måttenheter som användes i Alaiye i sitt verk Pratica della Mercatura, och lyfte fram stadens betydelse i den internationella handeln.
De bevarade seldjukiska monumenten är bland de viktigaste delarna av borgens historiska identitet. Dess imponerande försvarsmurar och enorma cisterner, Alanyas skeppsvarv, Röda tornet, Tophane, den inre citadellens palatskomplex, Ehmedek, Akşebe-moskén, Andızlı-moskén och historiska bad återspeglar periodens arkitektoniska traditioner och försvarssystem.
Efter seldjukernas förfall kom Alaiye under kontroll av olika politiska makter, innan staden blev en del av det osmanska riket 1471. Under den osmanska perioden bidrog Süleymaniye-moskén i Övre borgen, bedesten, den traditionella basaren och Alanyas karakteristiska historiska hus till stadens kulturella identitet. Under republiken antog staden sitt nuvarande namn, Alanya, på begäran av Mustafa Kemal Atatürk.
Alanya-borgens historia framträder inte bara genom dess arkitektoniska monument utan också genom berättelserna från de resenärer som besökte regionen. År 1332 nämnde Ibn Battuta det högkvalitativa virke som exporterades från regionen till Egypten. På 1600-talet jämförde Kâtip Çelebi borgens storhet med Bagdads borg och uppmärksammade överflödet av bomull, siden och sesam i regionen. Evliya Çelebi, som besökte platsen 1671, lämnade detaljerade beskrivningar av dess hus, medresor, skolor, härbärgen, butiker och branta trappor.
Forskaren Setton Lloyd undersökte också staden i sitt verk Alaiyye och delade in den i fem huvudområden åtskilda av befästningarna. Dessa omfattade det halvmåneformade området kring Röda tornet och skeppsvarvet, den sluttande kullen ovanför det, området mellan Ehmedek och den inre citadellet, den inre citadellen själv och Cilvarda-udden. Denna indelning illustrerar Alanya-borgens historiska och geografiska struktur.
Genom att ha bevarat spåren av olika civilisationer under århundradena är Alanya-borgen fortfarande ett av Medelhavets mest anmärkningsvärda historiska kulturarv. Från forntida försvarsmurar och storslagna seldjukiska monument till traditionell osmansk arkitektur och resenärernas berättelser berättar varje hörn en annan historia.
Idag innebär ett besök på Alanya-borgen en resa genom tiden, från en tillflyktsort för pirater till en stor handelshamn, och från en mäktig seldjukisk flottbas till ett uppskattat kulturarv. Med sin utsiktsrika vy över Medelhavet, sin hisnande natur och sin rika historiska karaktär fortsätter Alanya-borgen att förbinda det förflutna med nuet. Det är en oumbärlig destination för alla som vill upptäcka Alanyas historia och utforska arvet från de civilisationer som format den.